Endast var fjärde ung i Sverige upplever att de har möjlighet att påverka i samhället. År 2019 var det drygt hälften (52 procent), i dag är andelen nere på 23 procent. Samtidigt växer oron för demokratins framtid och fler ifrågasätter dess förmåga att hantera dagens samhällsutmaningar. Det visar en ny studie från Ungdomsbarometern som bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år, och presenteras ett år före riksdagsvalet.

Från delaktighet till distans

År 2019, före coronapandemin, präglades ungas engagemang av rörelser som #metoo, Black Lives Matter och klimatstrejkerna inom Fridays for Future. Det var frågor där många unga kände att de kunde vara delaktiga och påverka. I dag ser bilden annorlunda ut. En mer osäker omvärld har gjort att frågor som jämställdhet och miljö hamnat i bakgrunden, medan unga i högre grad oroar sig för krig, kriminalitet och ekonomin. Många av dessa frågor upplevs som betydligt svårare att påverka på egen hand, vilket kan bidra till känslan av minskat inflytande.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över. Samtidigt identifierar sig färre med politiska identiteter som feminist, antirasist eller miljövän. Det betyder inte att frågorna tappat sin tidigare betydelse, men andra prioriteringar som trygghet och ekonomi tar större plats. Det märks också i ungas konsumtionsval, där mer praktiska och ekonomiskt hållbara beslut ofta går före identitetsdrivna ideal, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Misstro mot politiken  och oro för demokratin

Studien visar på en misstro mot politikens möjligheter. Drygt fyra av tio (45 procent) instämmer i påståendet att politikerna inte kan lösa de problem som finns i Sverige. Samtidigt anser 58 procent att politiker och regeringen har störst inflytande på samhällsutvecklingen. I ungas reflektioner återkommer bilden av att löften inför val sällan infrias och att politiken i stället präglas av symbolfrågor och kortsiktiga utspel.

Parallellt med de upplevt minskade möjligheterna att påverka samhället minskar också andelen som ser demokratin som det i alla lägen bästa systemet för att styra ett samhälle, från 88 procent 2021 till 79 procent 2025. Sex av tio unga (59 procent) uttrycker också oro för att demokratin i Sverige ska försvagas. Många beskriver att detta hänger samman med ett samhällsklimat som upplevs bli allt mer splittrat, med otrygghet, växande sociala och ekonomiska klyftor och en tilltagande polarisering.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad. Då kan engagemang i de frågor som faktiskt går att påverka upplevas som mindre meningsfullt. Det är mot den bakgrunden vi behöver förstå både ungas oro för demokratins framtid och deras förväntan på ett ledarskap som inger trygghet och tillit, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern. 

OBS: Resultaten i häri utgör ett litet urval av frågorna i studien. Hela studien finns tillgänglig mot beställning.

 

Vill du veta mer?

Ladda ner vår folder med grafer, data och fler insikter om ungas syn på samhället.