Det senaste dygnet har vi begåvats med inte bara ett utan tre olika resultat kring ungas partipolitiska preferenser:
- SVT:s Valu bland förstagångsväljare som syntes i rutan (18–21-åringar)
- SVT:s omviktade Valu, utifrån valprognosen. Detta hänvisar jag till nedan.
- MUCF:s Skolvalsresultat (högstadie- och gymnasieelever)
Därutöver finns också SVT:s Valu bland unga vuxna (22–30-åringar), men den lämnar vi därhän så länge, för som vanligt när det handlar om unga gäller det att veta vilken grupp man uttalar sig om och också vad man jämför med. Här tänkte jag därför ha lite mer fokus på förstagångsväljarna och de yngre ungdomarna, utan att i detalj gå in på de olika mätningarnas för- och nackdelar.
Med risk för att gå händelserna i förväg – valresultatet är ju inte helt klart, och vi ska själva på Ungdomsbarometern undersöka varför unga röstat som de gjort – följer här några kommentarer:
- M och SD samlar fortfarande kring 45 % av de unga, oavsett vilket av resultaten som avses. M är överlägset störst oavsett mätning.
- SD tappar genomgående, medan M, V och MP ökar i både Skolvalet och Valun. S ökar i Skolvalet men inte i Valun och hamnar samtidigt långt ifrån sitt resultat i övriga befolkningen.
- Ytterkantspartierna ökar i Skolvalet och får nästan 4%, medan de borgerliga mittenpartierna minskar tydligt (främst KD och L, men även C). En liknande effekt för KD och L syns i Valun, om än inte lika tydlig.
Utan att ha gjort någon mandatfördelning bara baserat på unga väljare finns det fog för att tala om en vänstersväng bland unga, men knappast en våg, givet att Tidö fortfarande skulle samla en knapp egen majoritet baserat på Valun. I Skolvalet förklaras också sannolikt en del av SD:s nedgång av uppgången för ytterkantspartierna. Men likväl syns en förflyttning vänsterut bland både yngre och äldre ungdomar jämfört med tidigare.
Vi på Ungdomsbarometern kommer som sagt att återkomma med en mer omfattande eftervalsanalys senare i höst baserat på våra egna studier, men jag tänkte ändå avsluta med några ytterligare initiala tankar som verkligen inte är uttömmande:
- Missnöje med samhällsutvecklingen tenderar att driva oppositionsröster, vilket så klart även gäller unga, vars syn på samhället alltjämt är mörk.
- Arbetslösheten och AI:s påverkan på arbetsmarknaden blev ganska osynliga i valrörelsen, samtidigt som många både hög- och lågutbildade unga kämpar med att komma in på arbetsmarknaden.
- Miljöfrågan har gjort viss comeback, men inte i den utsträckning somliga förutspådde när det gäller de yngsta. Det är alltså inga EP-valssiffror vi ser för MP.
- Tonsårsutvisningarna är en synlig och viktig fråga för många unga.
- Konflikterna i Mellanöstern har fått relativt lite uppmärksamhet, men engagerar fortsatt många.
- KD:s starka trend bland unga är bruten, men det är för tidigt att säga om det beror på minskade konservativa värderingar eller bara att trenden kring partiet falnat.
- Unga taktikröstar sannolikt inte i Skolvalet, och tidsmässigt avslutades detta kring en vecka innan valdagen vilket kan ha missgynnat framför allt L jämfört med riksdagsvalet.
- Givet L:s stora fokus på skolpolitiken är det intressant att se hur extremt lågt stödet för partiet är bland svenska elever.
Ulrik Hoffman, vd
Ungdomsbarometern
Källa: Resultat Riksdagsskolvalet 2026 | MUCF, Så röstade olika väljargrupper | SVT Nyheter
Foto: Jens Eriksson, Cecilia Wahlgren