Var femte lågstadieelev upplever skolan som stressig

Skolstress är inte bara ett högstadieproblem. Det visar nya resultat från Ungdomsbarometerns studie Lilla UB 2026, som undersöker mående, relationer och vardagsliv bland över 1 500 barn i åldrarna 7–14 år och deras föräldrar. Var femte lågstadieelev upplever skolan som stressig, medan endast 7 procent beskriver livet som helhet på samma sätt. Samtidigt ger resultaten en bild av en familjenära generation som tidigt får påverka vardagen, medan föräldrarna värderar barnens självständighet högt.

En av anledningarna till att vi gör studien är för att vi vet att många beteenden och attityder tar form långt före tonåren. Under de här åren utvecklas barnens relation till skolan, familjen och den egna identiteten. Vi vet att de äldre ungdomar och unga vuxna vi studerar i vår studie bland 15–24-åringar lägger stor press på sig själva att lyckas i livet, och då är det intressant att vi ser en stress relaterat till skolan redan i lågstadieålder, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Skolan sticker ut i barnens upplevelse av stress

Skillnaderna mellan årskurserna är tydliga. Bland högstadieelever upplever 39 procent skolan som stressig, nästan dubbelt så många som i lågstadiet. Samtidigt beskriver barnen livet som helhet som betydligt lugnare. De flesta beskriver också livet som roligt, tryggt och rikt på vänner. Skolan framträder därmed som en del av vardagen där stressen är mer utbredd, även bland barn som i övrigt beskriver livet som lugnt.

När perspektivet vidgas från skolan till barnens relationer, identitet och vardag framträder familjen som ett centralt sammanhang. Familjekär ligger i topp bland de begrepp som 7–14-åringarna använder för att beskriva sig själva och är även vanligt bland äldre unga i Ungdomsbarometerns studier. Samtidigt syns barnens intressen tydligt i självbilden. Gamer och pysslare hör till de vanligaste identitetsbegreppen, vilket speglar det stora intresset för spel och pyssel i gruppen.

Nära familjen, men på väg mot självständighet

Nytt för årets studie är att även de deltagande barnens föräldrar har fått svara på frågor. Nästan nio av tio tycker att det är viktigt att barnen umgås mycket med familjen, medan omkring två av tre tycker att det är viktigt att barnen får bra betyg i skolan. Nästan alla tycker samtidigt att det är viktigt att barnen blir självständiga och fattar egna beslut.

Det finns en intressant spänning i att föräldrarna både värderar en nära relation till barnen och samtidigt vill att de ska bli självständiga individer, särskilt mot bakgrund att vi ser att äldre ungdomar i dag värderar att umgås med familjen i högre utsträckning än tidigare. Vi ser också att familjelivet präglas av dialog mellan barn och föräldrar, där barnen upplever att de får vara med och bestämma om mycket, säger Johanna Göransson, expert på livsstil och konsumtion på Ungdomsbarometern.

Delaktigheten märks i många av familjens vardagliga beslut. Över två tredjedelar av barnen uppger att de får vara med och påverka vad familjen tittar på, vilka aktiviteter de deltar i eller vad familjen äter och dricker.